BALETTDRÖMMAR DRÖMMES HOS BALTISK FAMILJ I MUNKFORS


Tidningsrubriken kunde ses i NWT den 9/5-1960. Artikeln som följde gav en blick av familjen Liedes strapatser innan de kom till Munkfors och hur dansen var en del av livet
Som smörmästare fick Janis jobb i Munkfors, så efter flykten över Östersjön blev det till slut i Munkfors familjen fäste sina bopålar. Under årens lopp erövrade mejeriet i Munkfors och Janis ett flertal priser och utmärkelser.

Dansös i Riga

Erna, som varit premiärdansös i Riga, tog dansen med sig och övade dottern Gundega (alias Gunta) vilket ledde till att Erna ombads att ta hand om flera flickor för dansträning. I början av 50-talet hölls danslektionerna i vardagsrum hemma hos bland andra civilingenjör Frödin men även doktor Rådmans läkarmottagning fick fungera som danslokal efter dagens värv.
Intresset ökade så dansundervisningen blev en sysselsättning för Erna som hade grupper i Munkfors, Munkerud, Sunnemo, Uddeholm, Hagfors, Ekshärad och Sunne. I Hagalundsskolans gymnastiksal hade Erna danslektioner till början av 80-talet och i Munkerudsskolans gymnastiksal fram till slutet av 60-talet.

Munkforsbor som sommartid hade vägarna förbi Munkfors mejeri och sedermera Munkåsen kunde förnöjas av dansunderhållningen. Erna hade utomhuslektioner på gräsmattorna utanför familjens bostad. Det blev en hel del saftdrickande också i sommarvärmen. När Erna hade sina lektioner var alltid dottern med och tränade. Under årens lopp blev det en rad framträdanden även utöver uppvisningar för flickornas familjer. Erna höll i Munkforsrevyns dansnummer och Barnens Dagsfirandena innehöll dansuppträdanden med Ernas flickor. Munkfors herrgård och Brukshotellet blev platser som Ernas balett hade flera uppträdanden i. Revy i Hagfors med både Lena Dahlman och Monica Zetterlund som dansöser(!).

Vid ett tillfälle var statsministerparet Erlander i publiken. Något blev dock fel i uppvisningen då den Kinesiska dansen inte ville komma igång. Väntan blev flera minuter lång. Så till slut dök dansösen upp med tårarna just borttorkade. Under dansen kunde man se statsministern vrida sig i skratt med tårar rullande över kinderna. Den hästsvans flickan hade snurrade nämligen som en propeller när hon hoppade och snurrade runt i dansen. Den lilla dansösen förstod inte varför publiken skrattade åt henne. Hon hade ju missat entrén, men samtidigt gladdes hon över att kunna roa sin publik. Vad hade orsakat förseningen? Gunta, som var den väntade dansösen, hade sprungit vilse i Herrgårdens korridorer mellan dansbytena.

 

1958 uppmärksammades speciellt framträdanden vid midsommarvakan i Ransäter samt en författarträff i Rottnerosparken. Vid det sistnämnda tillfället var prins Wilhelm närvarande och uppskattade dansuppvisning till den grad att han personligen hörde av sig till Erna.

Till Rottnerosparken kom Erna och hennes flickor ett flertal gånger i samband med olika tillställningar. ”På själva festplatsen, Stora rhododendronparterren nedanför Herrgården, hade buskarna inte riktigt hunnit att komma i sitt rikaste blomningsflor dagen till ära, men stor kompensation gavs besökarna med den betagande vackra barnbalett med flickor i gul-vita balettdräkter virvlande runt i graciösa danser i den försommarfagra parkmiljön. Deras uppvisning under ledning av fru Erna Liede kompletterar så här efteråt på ett utsökt sätt minnesbilden från denna dag av Rottneros som en skönhetens högborg.”

(Värmlandsbygden 18/6-1965)
1966 blev det även TV-framträdanden i programmet Gluggen samt i samband med TV-sändningen från midsommarfirandet i Ransäter.
199? förärades Erna uppmärksamhet som årets Munkforsare.
För Gunta har dansen varit en naturlig del av dagen. Med mor Erna som lärare uppfostrades Gunta med dans. Föräldrarna var i Stockholm där Gunta genast erbjöds att stanna hos balettmästarparet Koslovski på Operan. Erna och Janis tyckte dock att Gunta då fortfarande var för ung (14 år) att inte bo hemma hos mor och far.
Under 60-talet växte sig dansundervisningen allt större och Erna assisterades nu av sin dotter. Att Gunta, som 17-åring, både var elev vid läroverket i Hagfors och undervisade sina kamrater uppmärksammandes t.o.m. av rikspressen.
Förutom att Gunta hjälpte sin mor Erna med dansundervisning runt om i Värmland engagerades hon även i olika teaterföreställningar. Dansen har dock alltid varit huvudintresset.
 



 

Gundega & Gundega Baletten

I och med att Gunta kom till Karlstad 1968, där hon engagerades av studieförbund med dansverksamhet på programmet, blev ”storstaden” alltmer utgångspunkten för hennes kringflackande i Värmland med danslektioner i bagaget. Under flera år hade Gunta lektioner 7 dagar i veckan då hon for mellan Karlstad, Hagfors, Filipstad, Ekshärad, Forshaga, Munkfors, Uddeholm, Deje, Lundsberg och Hällefors. Vissa dagar var det en ort på förmiddagen, en annan på eftermiddagen och kvällen på ett tredje ställe. Ett välnyttjat körkort.
Under 80-talet växte verksamheten i Karlstad sig så stor att en koncentration var nödvändig. Det var många avsked som Gundega hade velat slippa. Speciellt sitter en faders vädjan till Gunta hårt i minnet ”Ska Du nu släcka den glöd som Du tänt i min dotters ögon?”.
En tröst kan vara att några av Gundegas flickor har tagit vid på flera av de platser där Erna och Gunta tidigare hade danslektioner.
I mitten av 80-talet, närmare bestämt 1985 bildades Gundega Balett Skola i Karlstad och Forshaga. Redan de två orterna innebar dans 7 dagar i veckan med huvudparten i Karlstad. Idag har Gunta ca 300 elever i Karlstad och Forshaga av vilka flertalet tränar mer än en gång i veckan. 

 
Det brukar skojas om att vissa grupper tränar så ofta att de lika gärna kan bosätta sig i danslokalen. Bara föräldrarna kommer med frukost, lunch och middag så är allting bra.
När Gundega Baletten bildats 1971 i samband med talangjaktstävlingar och Gunta flickorna i baletten märkte framgången blev det en allt seriösare satsning. Engagemangen blev allt fler och resorna allt längre. För några av tjejerna blev det långa träningsresor eftersom hemvisten var från Sysslebäck i norr till Munkfors i söder. Ett antal tävlingar innebar framskjutna placeringar, De vann! Okändas revy, Liseberg, Göteborg, osv. Munkforsarna i premiärbaletterna var, förutom Gunta själv, Ewa Prestberg, Margareta Hellqvist, Eva Hallén och Janet Martinsson.
Gunta har förärats en rad stipendier och utmärkelser för sina tjänster inom dansen i allmänhet och för dansen i Värmland i synnerhet. 1975 NWT:s kulturpris, 1976 Ugglan-utmärkelse, 1977 Karlstad stads kulturstipendiat, 1979 Frödingstipendiat, 1981 fick Gunta Rimini stads kulturutmärkelse och 1982 utsågs Gunta, som första kvinna, till Årets Värmlänning.


Kontakta oss

Gundega Balett Skola
Besöksadress
Kasernhöjden 18, Karlstad

Postadress
Ölmeg 3 B, 65230 Karlstad

Telefon
Studio: 054-18 31 37
Gunta: 070-518 0663

E-mail
This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.

Traditioner

Gundega i USA 1980

Balettens historia

Gundega Balettens framträdanden har blivit en del av den värmländska sommaren på ett flertal hembygdsgårdar och liknande, men hur började det hela? Läs mer om tiden före Gundega Baletten, om hur det började och hur det har fortsatt. Läs mer!

Uppvisningar

 DSC3236 - Version 2

Föreställningar

Förutom Gundega Balettens mer eller mindre traditionella föreställningar uppträder gruppen även i samband med mässor, konferenser och liknande sammankomster. Boka någon av våra spännande och fantastiska uppvisningar. Boka här!